Tineo – Borres, 16 km
17 maj 2022
Trevligt återseende. Äntligen en vandringskompis. Ångest i onödan – igen – för dagen blev positiv
Ledsen för det långa avståndet efter videon nedan, får inte bort det. Scrolla ner, det kommer mer 😊
Bilder nedan från app Wise Pilgrim
Hade inte sovit många timmar och gav upp klockan 6 och gick upp och gjorde frukost. Jag var ensam härnere på bottenvåningen så störde ingen, skönt.
Jag hade ältat att jag inte ville/rekommenderades gå etappen över Hospitales ensam och jag hade inte lärt känna någon så väl att jag vågade fråga om jag fick hänga på dem. Väderprognosen visade dessutom dimma på morgonen och då bör man verkligen inte gå själv även om man vet att det ska klarna upp så småningom.
Visste att det skulle bli brant uppför de första kilometerna och varmt senare på dagen så lika bra att sätta igång tidigt. Dessutom hade jag nu en massa mat som vägde extra I ryggsäcken. Mycket negativa tankar på natten och morgonen.. Kände inte alls för att vandra just då, funderade på att bryta bryta. Tänkte att jag hade fått min vandring på Camino San Salvador och den var verkligen underbar. Nu hade jag inte alls kommit in det på samma sätt.
Kom iväg strax efter 7 och det var redan varmt, så det var tur att jag kom iväg så tidigt med tanke på att de första sex kilometrarna skulle vara brant uppförsbacke. Oj va tung ryggsäcken var med all mat.. Såg en ensam vandrare en bit högre upp framför mig men annars var jag ensam så hör tidigt.
Vandringen ut ur Tineo var lika vacker som vandringen in igår.
Gick en bit till och vem stod plötsligt mitt i vägen och beundrade utsikten om inte Paco (från Camino San Salvador)! Glatt återseende 😀
Mitt humör gjorde en totalomvändning. Vi pratade på och tiden och kilometrarna flög förbi. Förstod långt ifrån allt vad han smattrade fram och själv hankade jag mig fram på min knaggliga spanska, men vi hade mycket trevligt. Och nu fick jag sällskap till den isolerade etappen imorgon, hurra! Nu var det roligt att vandra igen. Önskar jag vore lite mer cool och inte oroade mig och ältade så mycket.. ”Oro är slöseri med kreativ energi” har någon sagt, och det stämmer ju..
I Borres skildes vi åt för dagen, för Paco hade bokat boende i byn 2 km bort. Ska hämta upp honom imorgon bitti.
Var rätt trött i skallen efter att ha pratat spanska flera timmar, det är ansträngande när det inte är ens bästa språk.. (men fick beröm av värdarna på härbärget sen för att jag var så duktig, så självförtroendet steg igen 😄)
Albergue (härbärge) La Montera är väldigt fint och välskött med mycket trevligt och entusiastiskt värdpar. Fick vänta lite på att komma in medan de städade eftersom jag var så tidig (kort sträcka och snabb vandring 😊). De hade redan bäddat alla sängar med engångslakanen, man får normalt dem i handen för att bädda själv. ”vi vet att ni är trötta när ni kommer” ❤️ De är även bönder och har kor. Diverse maskiner och traktorer passerade hela tiden och man var nära inpå bondgårdslivet 😄
Duschen var dock ingen höjdare om man skulle tvätta håret, inte mycket tryck i den. Som att tvätta håret i regnvatten. Men där fanns varmvatten iallafall och det är viktigast. 😄
När jag hade gjort vanliga rutinen med dusch och klädtvätt var det dags för sen lunch. Runt hörnet i denna minimala by låg en trevlig liten bar! Blev förvånad, men Primitivo är förvisso mer ”bevandrat” än San Salvador, även om den inte är i närheten av den kända Camino Francés.
På uteserveringen satt även en ung spanjor och berättade ingående för en annan pilgrim om sin fot. Han tog av sig strumpan ovh visade upp en enorm trasig blåsa under hela främre trampdynan som hade tvingat honom till doktorn och sen att stanna 2 nätter här i Borres. (Tur att man inte har känslig mage för sånt här händer hela tiden här 😝😝) Han skulle ge sig upp imorgon på Hospitales 😳😳😬😬
Så skönt att ha duschat, ätit och tvättat kläderna och klockan var bara tre.. Utnyttjade tiden till att komma försöka komma ifatt lite här på bloggen
En märklig italienska anlände. Hon skulle t.ex. tvunget ha sängen ovanför mig trots att hospitalieron hänvisade en annan säng till henne flera gånger. Hon pratade och pratade med mig på italienska trots att jag upprepade flera gånger att jag inte fattade..
Det kom fler och fler pilgrimer och till slut var härbärget fullt. Första gången jag upplevt det sedan Camino Francés 2016.. De flesta stannade här eller i nästa by som var sista innan morgondagens ”Etapa Reina” (drottning). Där skulle det inte finnas någon service på hela dagen.
Satt i köket och bloggade, bättre Wi-Fi där 😊. En trevlig äldre spanjor kom ut och pratade en stund och jag fick återigen sätta på språkhjärnan. 😄
Gick och åt den här vandringens första pilgrimsmeny, var tvungen att ladda upp inför morgondagen. Nu var det kallt ute och regnet hängde i luften. Man såg ingenting i dimman, hoppades att det skulle klarna upp igen till dagen därpå.
Asturisk soppa. Sardiner med ”sallad”, tortilla patata (igen! orkade inte, fick med mig den till imorgon) yoghurt med honung. Allt mycket gott! Italienskan satt förresten bredvid, och efter första rätten sa hon att hon inte skulle ha mer.. ”Men det är en meny” sa ägarinnan, men italienskan gav sig inte så till slut ruskade hon på huvudet och lät henne få sin vilja fram. 🙄
