Vilodag: Pilgrimstad-Brunflo-Grytan, tåg + 6 km vandring

När jag vaknat låg jag länge kvar i sovsäcken på madrassen i Ritas ateljé och bara njöt av utsikten när det ljusnade ute. Rita kom intassande med en enorm frukostbricka innan hon gick till sitt arbete.

När jag äntligen masade mig upp, märkte jag hur fruktansvärt ont i fötterna jag hade. Insåg att det inte skulle bli möjligt med 26 km vandring idag. De två senaste tuffa dagarna, speciellt gårdagen, hade tagit ut sin rätt. Det fick bli en vilodag med mycket kort vandring idag, annars är det nog risk att jag får bryta helt.
Satt länge i fåtöljen, läste och bara tittade ut över sjön och njöt (och drack te så klart 😊) Efter den goda frukosten och den sköna förmiddagen tog jag till slut farväl av den fina ateljén och vandrade upp till Pilgrimskällan och Pilgrimernas hus som jag inte hade orkat gå upp till igår kväll när jag linkade in i Pilgrimstad förbi av trötthet.

Pilgrimernas hus var verkligen en oas. Men inte heller den här pilgrimskällan lockade mig att dricka. Dricker folk verkligen vattnet i dessa källor? Såg inte alls aptitligt ut.. 😳 Satte mig i det mysiga huset och tog en kopp te istället. 😊 (förvånad någon?) Det var mer än en timme till tåget till Brunflo skulle gå, så jag satt och mediterade, läste och njöt av den underbara atmosfären i pilgrimshuset, men det var tyvärr var i kallaste laget.
Efter en stund kom några trädgårdsarbetare som åkte runt på gräsklippare och väsnades med lövblås och störde friden. Men jag hade fått en lugn stund här inne så det gjorde inte så mycket. Men hade tänkt springa ut i buskarna för ett nödstopp innan tåget, men det vågade jag ju inte med gubbarna i närheten. Tips till ansvariga för huset om ni skulle råka läsa detta: ställ ett dass i närheten, speciellt med tanke på att en del pilgrimer faktiskt övernattar i huset. Inte trevligt om de använder omgivningen till toalett.

Lite trist att jag inte kunde vandra idag, för det var en frisk och härlig höstdag. Hoppas det blir samma imorgon.  Satt och försökte njuta i solen på en bänk vid den lilla stationen medan jag väntade på tåget, men blev alldeles för kall.

Var fortfarande ordentligt frusen när jag gick av tåget i Brunflo. Gick till ICA och tröstshoppade lite onödiga godsaker nu när jag inte kunde vandra så långt. Inne i affären drog jag på mig regnbyxorna utanpå vandringstightsen, tog på mig  min ullbuff, vantar och mössa. Gick iväg med så raska steg som mina stackars fötter förmådde för att bli varm igen.
Brunflo verkade vara ett litet större samhälle än de jag passerat tidigare. Såg t.o.m. min första polisbil sedan jag kommit hit upp i norr för lite mer än en vecka sedan. Kanske inte ett bra tecken för Brunflo..

Fötterna kändes rätt ok när jag gick på asfaltsvägen mellan Brunflo och Grytan. Kanske de kände på sig att de inte skulle plågas så länge idag. Hur hade de känts om jag hade kommit här nu på samma ställe efter 23 km från Pilgrimstad?

Kom till ännu en St Olavs-källa en bit efter Brunflo kastal och kyrka. Ni som kommer här och har friska fötter tycker jag ska gå ner och kolla för det såg fint ut. Mina fötter ropade bara ”Nä nä” och eftersom det inte fanns någon skylt som talade om om det var 200 meter eller 2 km ner (och sedan tillbaka upp) så lyssnade jag på dem.

Sörbygdsgårdens B&B är mysigt och ligger jättefint. Fick ett trevligt mottagande av värden som var snäll och hämtade ett värmeelement när jag tyckte rummet var kallt. Nu är det riktigt skönt och mysigt. Har legat hela eftermiddagen och vilat och läst bok på mobilen. Nu är det middag, sen mer bokläsning och tidigt sänggående. Förhoppningsvis mår fötterna bättre imorgon när jag ska gå en ganska kort sträcka in till Östersund, tror ca 12-13 km.

senare: den trevliga värdinnan (eller ägarinnan, vet inte hur man ska benämna henne) kom med en bricka med en fantastiskt god middag. Lite ensamt i matsalen bara.. 😟 Mera pilgrimer önskas 😊