Camino Primitivo,  Pilgrimsvandringar

Lugo – Ferreira, 26,5 km

22 maj 2022

Sista etappen innan folkstormen..

Den här dagen var det dags för sista hela etappen på Camino Primitivo, för dagen därpå skulle vi stråla samman med den populära Camino Francés som jag vandrade 2016. (Mer om den vandringen här) Det är dessutom alltid extra trängsel de sista 100 km på just den leden eftersom det är krav på att ha vandrat 100 km för att få en sk Compostela, ett diplom eller bevis på att man vandrat. Minns att det var lite av en chock att möta dessa nya fräscha rena vandrare efter veckor på leden. Men den här gången skulle det i alla fall bara bli lite mer än två etapper i trängseln.

Vaknade inte av telefonens alarm, de där öronpropparna var verkligen otroliga! Happy ears heter de och jag är inte sponsrad 😊. Vaknade ändå i tid så jag stod och ”hängde på låset” när de öppnade för frukost klockan 7, ha ha

Morgon i Lugo, utsikt från frukosten
Frukostbuffén
Hade beställt glutenfri frukost men det hade de glömt 😟 Efter en evighets väntan fick jag äntligen dessa.

Bredvid mig satt två damer som var uppklädda, parfymerade och sminkade till tänderna. Finklänningar, stilettklackar och paljettväskor. Väldigt långt ifrån min uppenbarelse alltså.. 😂 Hade haft dåligt samvete för att jag snodde med mig mina glutenfria muffins och min halva baguette, men det försvann när jag såg mycket de stoppade sina väskor 😂😂

Kom iväg klockan 8 men höll på att glömma stavarna på rummet! 😧 Kom som tur var på att det fattades någonting. Ville inte upprepa fadäsen från dag 1 på Camino San Salvador. De hade väl som tur blivit en del av mig nu efter några veckor, så jag kom på det direkt och behövde inte gå flera km extra fram och tillbaka.

Som vanligt var det ganska trist att vandra ut ur en stad. Städer har en tendens att bli mindre charmiga ju länge ut mot stadsgränsen man kommer.

Här var det lite dåligt skyltat så jag höll på att missa svänga höger. Det sitter en skylt på muren nedanför bilens framhjul..
Bron över floden Minho

Gick en bit längs floden där det var ganska fint. Men man kommer inte ner till den för de har byggt lyxiga inhängnade privata anläggningar där man måste betala för att kunna njuta av närheten till vattnet.

Utsikt tillbaka mot Lugo och katedralen

Visste att det var långt till första fikaställe men hade ätit en rejäl frukost så jag skulle klara mig. Hade dessutom baguetten och muffinsen som jag norpat med mig i ryggsäcken. Kände att det var lite tomt nu när jag inte hade Paco som ilade fram i rask takt framför mig smattrande på sin svårbegripliga spanska. Förmodligen skulle jag inte träffa så många jag kände igen nu eftersom jag hade hoppat fram två etapper pga tidsbrist. Nu ångrade jag att jag inte hade vandrat till Lugo och tagit bussen två etapper EFTER Lugo istället för vandringen här var inte alls lika fin som tidigare. Gick i evigheter på asfalt längs en trist bilväg. Efter nästan två timmars vandring gick solen i moln och det var skönt efter att ha vandrat många dagar i stekande sol. Var glad att jag hade haft molnfritt och kunnat se de fantastiska vyerna uppe i bergen, men samtidigt hade det varit väldigt tuffa temperaturer på över 30 grader de flesta dagarna.

Såg en liten koreanska som tog en paus mitt längs vägen och satt på en pytteliten hopfällbar stol och lagade mat på ett stormkök. 😊

Plötsligt dök det upp ett litet rasthus vid vägen i en liten by. Det var väldigt modernt med varuautomater, toalett och mikro. De byborna hade både affärssinne och var serviceinriktade 😀

När jag satt och fikade dök ett trevligt tyskt par upp som jag inte sett sedan de första dagarna på denna camino. Pratade en stund med dem innan jag gick vidare. Det var så roligt att se någon man kände igen. Antingen hade de gått väldigt långa sträckor eller hade de också hoppat över någon liksom jag.

Frös faktiskt lite när jag satt stilla och även sen när jag gick vidare. Det var längesedan man gjorde det.. Lite typiskt för det var första dagen jag vandrade i kortärmat, hade inte vågat det tidigare när solen stekte.

Molnigt. Inte så mycket trafik här, skönt!
Äntligen skogsväg efter timmar på asfalt!
Här fick jag trycka mig in till sidan, korna var lite väl närgångna.. 😬
Stötte på koreanskan igen och var tvungen att ta en bild på hennes lilla stol och jag antog det var köket hon bar på i påsen 😳

Nu började det att duggregna men jag ville inte ta på regnjacka för det skulle bli alldeles för varmt och lika blött inne i regnjackan som utanpå. Trodde det var ca 10 km kvar till Ferreira. Ville verkligen komma till ett cafe nu. Väldigt ont om det på denna etapp.

Grått och fuktigt

Kom till en minimal bar men de hade inget varmt att dricka så jag gick vidare. Till slut kom jag fram till ett ocharmigt ställe med sur kvinna bakom disken. En stor turistbuss stod parkerad utanför och ett gäng bussåkande pilgrimer höll ett jädra liv därinne. Chauffören och guiden satt utanför, förmodligen var de trötta på dem. Det var första turbussen längs leden, men så närmade jag mig som sagt Camino Francés.  

Köpte en kopp te och åt en banan och muffins i smyg. Ville inte köpa mer av den sura kvinnan. Några fler vandrande pilgrimer kom in men vände i dörren när de hörde kacklet. Stannade själv inte länge, ville bara komma fram till härbärget till mitt rum, komma in från regnet och ta av de fuktiga kläderna.

Påmindes om min spanska vandringskompis 😄)

Kom äntligen fram till härbärget vid 14:30. Två stora bussar stod parkerade utanför och jag blev lite nervös även om jag hade bokat. Skulle den där skräniga flocken bo på samma härbärge? Men de var inne i tavernan bredvid, puh!

Albergue A Nave de Ferreira
Rummet var enkelt men rent och med fint badrum. Det var dock VÄLDIGT lyhört..

Var jättehungrig men inte lika utmattad som de senaste dagarna eftersom det inte hade varit så varmt den här dagen och inte så krävande vandring. Valde att ”laga” min egen medhavda mat istället för att gå till tavernan bredvid för jag ville lätta på vikten i ryggsäcken.

Äntligen!! 😋

Kände mig frusen så jag lagade varm choklad på rummet. Ute var det ruggigt och fuktigt. Enligt prognosen skulle det ha varit sol och 32 grader idag.. Tog fram sovsäcken och kröp ner i den ovanpå den bäddade sängen. Låg och mös och bloggade och lyssnade på podcasts.

Doppvärmaren är min bästa ”onödiga pryl” i packningen 😊

Tips om man inte vill sova i sovsal men ändå träffa pilgrimer: välj härbärgen som har både sovsalar och individuella rum. Här bodde jag i ett eget rum, men hade möjligheten att sitta ute och prata och umgås med andra pilgrimer i de allmänna rummen.

Var så glad att det skulle bli en kort etapp dagen därpå, ”bara” 20 km. De senaste etapperna hade varit så långa att det kändes kort. Dessutom skulle det spöregna..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.