Skalstugan-norska gränsen-Skalstugan, 13 km

Ni kan läsa del 1 från den här dagen, i förra inlägget Medstugan-Skalstugan

Efter en skön lunchpaus i den jättefina stugan fyllde jag vattenflaskorna, termosen med nytt te, packade lite snacks och tog på rena strumpor. Dags att ge sig av mot gränsen. Sista etappen..
Hade blivit förvarnad ett par gånger om snö. Spännande. Man kanske skulle frysa rejält där uppe?
La ner långärmad tröja och långa ”blixtlåsbenen” till shortsen, buff och regnställsjackan ifall det skulle blåsa kallt (ha ha ha ha…)
Oj vad det gick snabbt på pigga ben och lätt ryggsäck!

Det var en mycket skön och vacker sträcka att avsluta den här gångens vandring med. De snötäckta norska fjällen skymtade en bit bort, marken i den ljusgröna björkskogen var täckt med vitsippor och även om det var varmt, så var det inte outhärdligt som det nästan varit vissa dagar under vandringen.

Efter ca fyra km kom jag fram till ett vindskydd som låg väldigt vackert. Om jag hade haft längre sträcka kvar till gränsen hade jag definitivt fikat där, men nu fortsatte jag de ca 2 km som var kvar för det kändes så bra.

Plötsligt dök bara gränsen upp. Blev faktiskt lite snopen. Trodde det skulle vara lite ”större”. Hade nästan kunnat bara promenera förbi, ha ha.

Var lite busig och gick några meter in i Norge. (Om någon läser detta om ett par år och undrar varför det var ”busigt” att gå in i Norge: gränsen var stängd pga Covid-19 pandemin och det kunde bli dryga böter om man bröt mot bestämmelserna) Efter en liten bit skymtade jag en röd stuga bland träden och fegade och vände. Inte värt risken, även om det förmodligen var ett vanligt fritidshus. Men kanske det var bebott av spioner och angivare 😄😄

Satt och njöt och fikade i solen och värmen en stund. Skrattade åt mig själv för att jag hade packat ner extra kläder i ryggsäcken. Inte kallt här vid gränsen heller, trots högre höjd. Sen var det dags att vända, slut för den här gången. Som vanligt känns det lite tomt och deppigt när det är över, även om det är skönt ett tag att sova i sin egen säng igen och ha sin egen dusch och tvättmaskin. Men jag längtar ut igen nästan meddetsamma.

När jag kom hem och skulle ta min efterlängtade svala dusch så visade det sig att det bara gick att få antingen jättevarmt vatten eller kokhett… 🥵🥵🥵 Vred ratten fram och tillbaka så långt det gick, men förgäves. Den duschen var INTE skön. Tvättade hår och kropp så snabbt jag kunde. Fick sen ta en handduk och blöta i kallvatten från kranen i vasken och badda över hela mig för jag eftersvettades. Man brukar ju snarare ha problem med att det bara är kallt vatten när man är ute så här, men idag hade det faktiskt varit att föredra.